Resebloggar från Travellerspoint

Alpäventyr och åska

semi-overcast 25 °C


I morse vaknade vi av ett rejält åskväder! Det blixtrade i ett över bergstopparna, och även fast det aldrig kom rakt över just vår by så mullrade det rätt rejält. Regnet var nog välkommet, även fast det inte höll i så länge. Luften blev genast mycket friskare och svalare. Efter en god frukost packar vi varsin rygga, tar på oss bra skor och åker upp i bergen. Vi har valt mellan två olika sjöar att åka till, vi väljer den som ligger lite närmare eftersom vi ju ska iväg med Marco senare idag också. Sjön ligger strax ovanför Madonna di Campiglio, vi åker upp med bilen en bit och går resten. 18 grader och sol, skönt! Men det är mycket uppför så vi blir varma ändå... Här finns många vandringsleder och det är rätt mycket folk ute, i alla åldrar. Men berget är stort så det blir aldrig trångt. Vi är nu uppe på ca 1780 meter över havet, mäktiga berg åt alla håll man tittar. Sjön ligger vackert i en liten dal, den är konstgjord men smälter bra in i naturen. Den är 12 meter djup, och fryser aldrig på vintern tack vare luft som pumpas runt hela tiden. Härifrån hämtar man vintertid vatten till snökanonerna - skidbackarna är precis i närheten. Stranden är av stora grova stenar, så det är inte så skönt att gå ut i vattnet, vi ser några göra det ändå, men vi hoppar över bad idag med. I enda änden av sjön ligger en höghöjdsbana, inget för oss, men riktigt underhållande att stå och titta på! Vi går sedan en bit tillbaka och sätter oss i skuggan på serveringen en stund, innan vi går ned till bilen igen.
IMG_20220723_102121.jpgIMG_20220723_104144.jpgIMG_20220723_104251.jpgIMG_20220723_104324.jpgIMG_20220723_104510.jpgIMG_20220723_103144.jpgIMG_20220723_113614.jpgIMG_20220723_113607.jpg
IMG_20220723_110313.jpgIMG_20220723_110600.jpgIMG_20220723_121812.jpg
Vi åker ned till Madonna di Campiglio och börjar med att leta bensinmack, det är dags att mata bilen lite också. Men vi ser att dieselpriset är mycket dyrare än i dalen så vi fyller bara i litegrann så att vi klarar oss ner. Det börjar dra ihop sig till lunch, och vi tar ett varv runt byn och sätter oss sedan på Arnica, ett litet café som också har mackor mm. Det blir wienerschnitzel-sandwich, piadina m prosciutto och gorgonzola/zucchini-macka. Det kommer faktiskt några regndroppar!
IMG_20220723_142236.jpgIMG_20220723_135838.jpgIMG_20220723_135821.jpgIMG_20220723_132333.jpg
Tillbaka på Hotel Rauzi packar vi in vinet och grappan i bilen, för att förbereda inför imorgon. Nu börjar det bli ganska trångt i bagageutrymmet. Vi passar också på att gå bort till affären och handla lite vatten och bil-godis. Vi sitter på terrassen och softar lite, klockan fem ska vi ut på äventyr med Marco. På avstånd hör vi åskan mullra. Mysigt! Men såklart inte så mysigt om man är i skogen uppe på berget... Strax efter fem sitter vi allesammans i Marcos jeep, och åker genom Malé till nästa dal med en annan by, Val di Rabbi. Hunden Tina är med där bak. Vägen stiger hela tiden uppåt, mellan husen i byn är vägen smal och vi tror nästan inte att det går att åka där. Men det ska bli värre... Serpentinvägarna har inte så mycket mjuka böjar längre, det är skarpa kurvor. Asfalten byts ut till grus. Gruset blir större och mer "bergbitar som råkat falla ned". Känns det igen från vår Valpolicella-tur? Verkligen. Skillnaden är att här har vi en jeep som fordon, och vi har Marco som kör denna väg ofta och kan varje sväng verkar det som. Borde vara tryggt alltså. Men en annan skillnad är att här är det på ena sidan klippväggar, på andra sidan stup på (vad som känns som) flera hundra meter rakt ner. Däremellan är det den lilla uthuggna vägen vi åker på. Inte mycket marginaler om något oförutsett skulle hända, en sten som bilen studsar till på, en liten sladd, så är det tack o hej typ. Vägräcken finns någon gång ibland, en del är rejäla trästockar, andra är ett par större stenar som står med ett par meters mellanrum. "Ska vi ta det vi kallar Autostradan?" frågar Marco glatt och styr sedan upp på vad vi tror är en icke farbar väg. Hej o hå, det studsar så man nästan slår i biltaket. Här är det skog runtom så man tänker inte så mycket på stupen på andra sidan de där träden. På ett ställe går vägen förbi ett utsprängt utrymme med klippor så tätt inpå att man undrar om båda sidorna på bilen plus backspeglar nu kommer att råka illa ut. Men, vi kommer igenom galant, inte en repa. På några ställen måste man knixa bilen över ett litet vattendrag som korsar vägen och som har grävt ur lite. Snart är vi tillbaka till serpentinsvängarna igen. Vågar man öppna de igenknipna ögonen är det en magisk utsikt, och så inser man att de andra passagerarna visst inte är riktigt så rädda som jag. Tur är väl det, då hade vi aldrig gett oss ut på något sånt här, för visst är det värt det när man kommer fram. (Fotona inte tagna av mig, utan av John, jag hade fullt upp med att hantera höjdskräcken, haha)
received_766413437831378.jpegreceived_409309584503725.jpeg
5d9c7240-0b95-11ed-8c4f-a72bf516bb47.jpeg5dc6b690-0b95-11ed-8c4f-a72bf516bb47.jpeg
På 1910 meter över havet, med en helt ofattbart mäktig utsikt, ligger ett mejeri och en ladugård, "Malga", där bland annat Marcos kossa bor. Det här är den övre Malgan, vi åkte tidigare förbi den lägre, som används andra tider på året. Malga är ungefär som en fäbod, gissar vi. Varje by har sin egen Malga här i bergen. Korna (ungefär 85 st) går ute på bete på alpängarna hela dagarna, och vallas hem framåt kvällen för att mjölkas och sova i ladugården. Just nu är det dags för hemgång, och kornas bjällror plingar vackert runt om i skogen. Det är rejält brant, korna klättrar nästan som bergsgetter nedför sluttningarna på väg hem. Vi får höra att det händer då och då att de ramlar, i år har tre stycken gjort det. Men de verkar klara sig bra ändå! Vi får en visning av mejeriet/ysteriet, eller som det heter på italienska: caseificio. Här gör man varje dag ostar, både hårda ostar och färskostar. Man röker även lite ost i ett eget litet rökrum, där ostarna ligger på lagring för att ta åt sig röksmaken.
IMG_20220723_173811.jpgreceived_448621883792721.jpegIMG_20220723_174944.jpgIMG_20220723_174956.jpgIMG_20220723_175605.jpgIMG_20220723_175920.jpgIMG_20220723_175954.jpgIMG_20220723_173959.jpg
Precis bredvid Malgan, ligger ett litet värdshus, Malga Mondent. Det drivs av ett ungt par, frun är höggravid och åker bara ned i dalen när hon måste träffa läkare och sånt. Annars trivs de bäst här uppe! De har fyra fina rum som man kan hyra, och det är ofta vandrare som hyr. Men just i dag har de hyrt ut hela stället till ett gäng ungdomar från stan, som firar en födelsedag. Musik dunkade ut över berget när vi kom, lite malplace, men ändå härligt. De sitter ute och verkar precis ha ätit. Nu sjungs det och någon har dragit fram gitarren. Vi får en liten visning inne i värdshuset, allt är superfint. Även ute är det massor iordninggjort, till exempel en liten utebar, en "rutschkana" som består av massor av runda rullande stavar att åka på. Vi får en Aperol Spritz och ostar från mejeriet tio meter bort. Lugnet häruppe är obeskrivbart, helt tyst förutom korna som råmar att de vill bli mjölkade. Utsikten är galet fin, både upp på berget, över till andra berg och ned till dalen (där vi skymtar Malé som en liten klutt långt ned). Marco berättar att han brukar gå nedifrån dalen, upp på den o den o den bergstoppen, hit och ta en välförtjänt öl och sen gå hem igen. På vintern går de med stighudar på skidorna uppför berget, och åker sedan ned igen. Hoppar rakt över vägen vi åkte på nyss. Oh my, inte mitt vanliga helgnöje direkt.
IMG_20220723_174118.jpgIMG_20220723_182953.jpgIMG_20220723_174818.jpgIMG_20220723_174834.jpgIMG_20220723_174701.jpgIMG_20220723_175348.jpg
FB_IMG_1658705697106.jpg
Vi hoppar in i jeepen och åker ned en bit. Marco vill visa oss ett hus han renoverat under våren. Oj så fint, utifrån ser det ut som vilket stenhus som helst, men inne är allt i toppskick. Han har bevarat mycket gammalt som t ex diskhon som fanns i huset innan, men det finns ändå induktionshäll, platt-TV med alla möjliga kanaler, jättefint badrum mm. På vägen ned ser vi dimmiga små moln, när man tittar närmare ser det ut som något slags insekter som verkar svärma? Vi ser mängder av sådana små insektsmoln i just den här dalen, varken vi eller Marco har sett något liknande förut.
IMG_20220723_184925.jpgIMG_20220723_185609.jpgIMG_20220723_185546.jpg
Efter färden nedför berget (som var typ en upprepning på resan uppför men lite bättre eftersom Marco tog en annan, mindre hiskelig väg) blir det snabbt ombyte och sedan middag på hotellet. Idag har vi tagliatelle med bacon och ost till förrätt, Stinco de Maiale, melon o skinka, och fisk till varmrätt. Kaffe och avec tänkte vi ta ute på terrassen, men det drar ihop sig till åska så vi går in. En stund senare öser det ner och åskan dundrar.
IMG_20220723_200144.jpgIMG_20220723_202245.jpgIMG_20220723_202359.jpg

Författat av millalindh 06:58 Arkiverat i Italien Tagged berg male italien aperol serpentinvägar åska alperna rauzi refugio road_trip_till_italien_2022 alpsjö

EpostinläggFacebookStumbleUpon

Innehåll

Var först att kommentera detta inlägg

Comments on this blog entry are now closed to non-Travellerspoint members. You can still leave a comment if you are a member of Travellerspoint.

Login